Plantering av fruktträd

Ta god tid på er när ni ska plantera frukträd och gör ett bra förarbete det har ni igen många år framöver, Välj en väldränerad plats med lucker jord. Saknas dessa förutsättningar naturligt, får ni dränera och göra jordförbättring. Plantering av fruktträd görs enligt nedanstående skisser.

Håll öppen jord kring träden de första fem åren. Det är lagom att den öppna ytan får en diameter på en meter.


Plantering på lätta jordar:

Teckning: Tord Näslund

1.  Gräv en grop tillräckligt stor för att rotsystemet skall få plats.
2. Sätt ned uppbindningspålen i gropen och slå fast den i botten. Den skall inte vara högre än 60 cm till små träd och 90 cm för stora träd. Pålen skall stå på den sida som det vanligtvis blåser ifrån.
3. Sätt ned trädet. Fyll på jord, skaka trädet så att jord faller ner mellan rötterna. Se till att trädet kommer på rätt djup. (Som det tidigare stått i plantskolan). Fyll inte på med all jord direkt utan vänta med det tills efter vattning. Trädet skall stå 5-10 cm från uppbindningspålen.
4. Vattna grundligt. Låt vattnet sjunka undan. Fyll på resten av jorden och tryck till lätt, trädet skall stå stadigt.
5. Bind trädet vid pålen. Använd mjuka band t ex sadelgjord. Placera distansklots mellan påle och stam. Kontrollera uppbindningen under etableringstiden så att den inte lossnar eller skadar trädet. Ta bort uppbindningen när trädet rotat sig, efter ett till två år.

Plantering på tunga jordar:

Teckning: Tord  Näslund

1. Ta bort all vegetation på 1,5 x 1,5 m. Gör en grund försänkning i marken.
2. Sätt ned uppbindningspålen.
3. Ställ trädet intill pålen och fyll upp jord till den nivå trädet stått förut. Skaka och vattna ner jord mellan rötterna. Fyll på jord runt trädet så marken sluttar ifrån trädet. Utfyllnaden skall täcka större yta än den du avtäckt.
4. Vattna och bind upp som i exemlet ovan.

Nu är planteringssäsongen här!

En väl utförd plantering får till följd att växten snabbt rotar sig och börjar växa. Ju snabbare detta går desto mindre är risken för angrepp av skadegörare.

Tänk på följande:

Välj rätt planteringstidpunkt.

• Krukodlade växter kan planteras hela säsongen.
• Barrotsplantor planteras tidig vår eller sen höst.
• Barrväxter , rhododendron och andra vintergröna växter planteras på våren eller från mitten av augusti till mitten av september.
• Perenner planteras under samma period som de vintergröna växterna.
• Växter som har en härdighet som ligger på gränsen för din odlingsplats planteras på våren.
• Björk, ek, pil, poppel och bok bör vårplanteras.

Välj rätt planteringsdjup.

• Barrotsplantor planteras lika djupt som de stått i plantskolan.
• Förädlade rosor planteras med förädlingsstället 10 cm under jordytan.
• Klematis planteras med rotklumpen 10 cm under jordytan. Lägg grov sand kring rothalsen. Detta minskar risken för angrepp av svampsjukdomar.
• Krukodlade växter planteras med jordklumpen 2-3 cm under jordytan.
• Växter med jordklump planteras med jordklumpen 2-3 cm under jordytan.
• Fruktträd planteras alltid med förädlingsstället ovanför jordytan.

Hantera rotsystemen på rätt sätt

• Snurra inte ihop rotsystemet på barrotsplantor, utan bred ut rötterna i planteringsgropen. Långa rötter kan kortas in något.
• Låt inte rötterna på barrotsplantor torka ut innan plantering. Ställ dem gärna i en hink med vatten några timmar innan de planteras.
• Är växten krukodlad, kontrollera att grova rötter inte börjat snurra runt på insidan av krukan. Är rötterna snurrade ska du klyva rotklumpens botten och vända isär den vid planteringen. I lindriga fall kan du snitta ytligt med en kniv i klumpen.
• Växter med rotklump sänker du ner i en hink med vatten innan plantering så att de får dra åt sig vatten.

Vattning

• Plantera aldrig växter som är torra utan att först vattna upp dem.
• Vattna rikligt i samband med planteringen.
• Luckra ytan efter vattningen för att minska avdunstningen.
• Vid torr väderlek skall du vattna nyplanterade växter ett par gånger i veckan.
• Vattna ordentligt när du vattnar så att växten får en riktig rotblöta.

Håll rent från ogräs

• Kring nyplanterade växter hålls jorden öppen de första åren. Alternativet är att du använder någon sorts marktäckning som t ex svart fiberduk, tidningar eller gräsklipp. Viktigt är att gräsmattan inte får växa in till plantan.

Gödsling

• I samband med planteringen är det lämpligt att göra en grundgödsling. Detta innebär att du blandar in gödsel i samband med att du gör iordning planteringsytorna. Naturgödsel som t ex kogödsel passar alldeles utmärkt till grundgödsling. Välj gödsel som är något förmultnad ("brunnen"). Kompostjord är också en bra grundgödsling.

Prova att odla i djupbädd!

Det vill inte komma loss riktigt ute. Det är kallt å tjurigt ute så här i Värmland är det nog inte så  många som sått i grönsakslandet ännu. Ni har fortfarande chansen att testa att odla grönsaker i djupbädd. Odling i djupbädd ger växterna större möjlighet att få ett välutvecklat rotsystem vilket gynnar näringsupptagningen och tillväxten. Jordtemperaturen höjs i bädden och man säger att odling i djupbädd är som att flytta en-två odlingszoner söderut.

Teckning: Tord Näslund

Så här anlägger du en djupbädd:

• Välj en plats i trädgården där det inte är skugga och inte några fleråriga ogräs som kvickrot eller tistel.
• Märk ut var djupbädden ska vara. Gör den max 1,5 meter bred och av valfri längd. Tänk på att du aldrig skall gå uppe i en djupbädd. Du skall alltså kunna nå att så och rensa i bädden från sidorna. Ta bort ev grässvål inom den markerade ytan.
• På den markerade ytan tillför du ett 20 cm tjockt lager med kompost, naturgödsel, torv, multnad halm, trädgårdsavfall, löv och annat organiskt material.
• Gräv och blanda så att bädden blir 50 cm djup. Oftast hamnar hälften av djupbädden ovanför och hälften under den tidigare markytan. Tryck till sidorna så att de får en lutning på ca 45 grader.
• Bäddarna skall ligga på samma ställe år från år och du skall aldrig gå i dem. Tillför nytt organiskt material till bädden varje år.
• När bädden är färdig är det bara att så och plantera ut plantor som vanligt.

Lycka till!

　

Snart exploderar det i trädgårdarna

Jag riktigt känner hur det bara väntar på värme och att få explodera i grönt och blom i trädgårdarna. Dagens tur till stadträdgården här i Karlstad gav en del fina exempel på knoppar på väg att slå ut!

Bland mina favoriter är alla ludna vackar knoppar på diverse magnolior...

Buskpionerna är också vackra nu...

För att inte tala om kastnjeviden...

och den Manchuriska strimlönnen...

Snart kommer funkiorna...

Blommade gjorde bland annat porslinshyacinterna...

och prydnadskörsbäret 'Accolade'



Planera växtföljden i grönsaksodlingen och glöm inte gröngödsling!

Nu har det varit kallt ett tag men så snart vädret slår om så kan vi komma igång i grönsakslandet. Glöm inte att planera en bra växtföljd. Att använda sig av växtföljd i sin grönsaksodling är en av grundpelarna i ekologisk odling. Genom en bra växtföljd minskar du risken för att grödorna angrips av sjukdomar och hushållar bättre med den näring som du tillfört odlingen. Det finns olika varianter på växtföljder, här kommer ett exempel på en växtföljd som är lätt att genomföra och som fungerar bra i hemträdgården.

  Dela in ditt odlingsland i fyra delar. En del för gröngödsling, en för potatis och två grönsaksrutor. Grönsaksrutorna delar du sedan in i två delar. De fyra storrutorna cirkulerar sedan runt enligt figuren. År fem, sex, sju och åtta byter du plats i grönsaksrutorna så att du får en åttaårig växtföljd för grönsakerna.



Teckning: Tord Näslund



Gödsling

I en ekologisk husbehovsodling gödslar du med organiska gödselmedel som stallgödsel, kompost, gröngödsel och stenmjöl. Tillför du stallgödsel bör du inte använda färsk gödsel utan välja gödsel som har börjat brytas ned. I marken bryts den organiska gödseln ned av maskar, svampar och mikroorganismer. Näringen blir då tillgänglig för växterna och strukturen på jorden förbättras.

  För att undvika att näringsämnen som tillförs med gödseln lakas ur bör man välja att gödsla på våren innan sådd. Näringskrävande grödor som t ex gurka, squash, kål, purjolök och majs kan behöva en andra gödselgiva under växtsäsongen.

  För lite gödsel ger svaga och små plantor. För mycket ger överfrodiga plantor. I båda fallen ökar risken för angrepp av skadedjur och sjukdomar. Du får prova dig fram till vad som är lagom för din jord. Om plantorna är små och gula behöver det inte bero på att du gödslat för lite. Det kan bero på att jorden är tät eller blöt.

Gröngödsling

Klöver, ärtor, bönor och andra baljväxter kan genom samspel med bakterier binda kväve från luften. Detta kan du utnyttja genom att odla dessa växter och sedan bruka ned dem i jorden. Det kallas gröngödsling. Om gröngödslingen växer bra behöver man inte gödsla grönsakerna med kväve året därpå.

  Gröngödslingen bör framförallt på lätta jordar kompletteras med några gödselmedel som ger kalium och fosfor, t ex träaska och benmjöl.

Förutom att binda kväve från luften har en gröngödsling flera positiva effekter för din jord. Den höjer mullhalten och bearbetar jorden på djupet med hjälp av rötterna. Vart i växtföljden som det är lämpligt att lägga in gröngödslingen kan du läsa om under avsnittet "Växtföljd".

  När du odlar gröngödsling bredsår du en del av trädgårdslandet med en blandning av gröngödslingsfröer. För att få bra effekt skall gröngödslingsblandningen innehålla flera olika växter med olika egenskaper för jorden. Baljväxter som t ex lupiner, perserklöver och blodklöver binder kväve och ger grönmassa. Lupiner bearbetar dessutom jorden på djupet med sitt rotsystem. Gräs och stråsäd hämtar genom sitt djupa rotsystem upp näring från djupare jordlager, näring som sedan kommer kommande grödor tillgodo. Honungsört och klöverarter ger mycket grönmassa som hjälper till att höja jordens mullhalt.

  Man kan välja att odla gröngödsling som slås flera gånger under säsongen eller gröngödsling som får växa hela odlingssäsongen utan avslagning.

Exempel på en gröngödsling som kan slås flera gånger:

Westwoldiskt rajgräs 0,6 gram/kvm

Perserklöver 0,8 gram/kvm

Havre 8 gram/kvm

Fodervicker 4 gram/kvm

Honungsört 0,7 gram/kvm

　

Gröngödslingen bör slås med lie eller liknande första gången i juni för att hålla undan fröogräs.

Beroende på hur fort det växer slår du sedan en till tre gånger under sommaren. Det avslagna materialet kan användas som marktäckning mellan grönsakerna.

Exempel på gröngödsling utan avslagning.

Ettårig lupin, gul på tyngre jordar och blå på lättare jordar 9 gram/kvm

Havre 5 gram/kvm

Blodklöver (Inkarnatklöver)0,8 gram/kvm

Fodervicker 5 gram/kvm

Honungsört 0,5 gram/kvm

Blandningen får växa hela sommaren. Spadvänd gröngödslingsrutan sent på hösten eller tidigt på våren. För att inte få problem med stjälkrester kan du köra över gröngödslingen med gräsklipparen ett par gånger innan du spadvänder.

Förgroning av sättpotatis

Nu börjar det bli dags att skaffa sättpotatis och lägga dom på förgroning. När vi kan sätta ut potatisen beror givetvis på vart vi bor och när jorden blivit varm. Det är viktigt som hobbyodlare att låta jorden värmas upp till ca 10 grader innan man sätter ut potatisarna. Ett sätt att vara bra på gång vid utsättningen är att fögro sättpotatisen.

Målsättningen vid förgroningen är korta, kraftiga och gröna groddar. För att lyckas med detta så är det
lämpligt att förgro sättpotatisen vid +10-12^o C och under ljusa förhållanden. Om man duschar potatisarna försiktigt några gånger så bryter groddarna fram lättare. Förgroningen påbörjas ca fyra veckor innan sättning.

Blommande potatis!

Tips för sådden

Nu är det hög tid att så många av grönsaker och blommor som behöver lite längre tid på sig för att utvecklas....å en del är det ju redan för sent för...

Här kommer några punkter att tänka på när det gäller sådd:

• Anpassa såtid efter gröda – kräver olika jordtemperatur. Bland de tidiga grönskerna akn du satsa på bl a sättlök, morötter, kål, palsternackor, sallat och spenat. Vänta med bl a rödbetor, bönor och ärtor.
• Var noga med sådjup – små frön skall sås grundare.
• Om det är torrt – vattna i såfåran innan sådd.
• Om du har tät och tung jord – dra upp såfåran och fyll den med bättre såjord eller sand.
• Så på upphöjd bädd om du har tät jord.
• Försök att inte så för tätt – gallring är ”pilligt” och tar mycket tid.
• Så i omgångar av tex. Sallat, dill, olika kålslag.
• Anteckna sådder med datum, radavstånd osv. – bra att ha för kommande år – utvärdera
• Ett sätt att få bättre uppkomst vid sådd är att täcka med fiberduk.
• Vattna småplantorna ordentligt vid utplantering.
• Om det är väldigt soligt väder så är det bättre att plantera ut plantor på kvällen än på morgonen.
• Vid soligt väder kan det vara bra att täcka utplanterade plantor med fiberduk de första dygnen.

Lycka till!