Äntligen kom potatisen i backen

I helgen som gick var det dags att sätta potatisen i Torsked (ligger i zon 4-5). Efter några dagars värme så tror jag att jordtemperaturen stigit tillräckligt för sättning. I år fick det bli lite längre avstånd mellan raderna jämfört med vad jag kört tidigare, allt för att minska risken för tidiga bladmögelangrepp. För andra året i rad blir det Princess som jag sätter, god och ganska odlingssäker.

Glädjande var också att se att vinrankan klarat ännu en vinter….

Hur har det gått med pollineringen?

Så kom då äntligen värman precis lagom till äppelblommen, och som det har blommat!
Här i södra Värmland har det varit en magnifik fruktträdsblomning under de senaste veckorna. Men lite orolig blir jag allt för hur det har gått med pollineringen i körsbär, plommon och päron. Under perioden när de blommade så var det kallt, och grinigt väder. Jag hörde inte att det surrade i träden direkt. Desto skönare att det blev varmt och fullt surr i äppelblommen, det bådar gott för kommande skörd.

Äpplen från Värmland värda att satsa på!

Varför inte plantera en värmlandssort i trädgården? Det finns flera odlingsvärda äppelsorter från Värmland. Några hittar man i ordinarie sortimentet medan andra måste beställas från von Echstedska gården där värmlandsorterna finns samlade i ett klonarkiv. Läs mer om von Echstedska gården på deras hemsida. De sorter som jag tipsar om här och som går att få tag på via en vanlig plantskola är Risäter, Spässerud och Stenbock. Men min favoriter är Värmlands paradisäpple och Sankta Brita som båda går att beställa via von Echstedska gården för leverans nästa år. Lång tid kan tyckas men vi måste skicka ympkvistar nästa vårvinter på årets betsällning sedan odlar Juklita fram spön åt oss som levereras hösten 2013.

 

Risäter Sorten är allmänt odlad över hela Värmland. Frukten är plattrund till formen med gul färg och blir vid mognad fet. Mognaden sker i oktober och frukten kan sedan hålla sig ända in i december. Används mest som hushållsfrukt. Risäter är en både mycket härdig och frisk sort. Vilket har gjort att den har spridits över stora delar av norra Sverige. Sorten är tillsammans med Stenbock den värmlandssort som fått störst spridning utanför länet.
Namnet Risäter kommer från Risäters gård i Norra Råda där kärnsådden lär ha gjorts i början av 1800-talet.

Spässerud

Spässerud En höstfrukt med hållbarhet in i november. Spässerud är gult till färgen med livlig rödstrimmighet över hela frukten. huden blir vid lagring något fet. Fruktköttet är vitt med en röd strimma kring kärnhuset. Spässerud är ett saftigt äpple med fin balans mellan syra och sötma. Frukten mognar i slutet av september och håller sig in i november. Som mosäpple är Spässerud omtalat och mycket uppskattat.
Härstammar från Gillberga trakten. Plantskoleägare Lundström sände frukter från torpet Rönninga till pomologiska sällskapet i slutet av 1800-talet. Vid detta tillfälle fick frukten namnet Spässerud.

Stenbock

Stenbock Stenbock är en sommarfrukt med mycket kort hållbarhet. Frukten är gulvit till färgen. Smaken är sötaktig och fruktköttet blir ofta klart. Trädet är mycket härdigt och rikbärande.
Stenbock härstammar från Skillingmark. Kärnsådden gjordes i slutet av 1700-talet av en vallpojke som hade kärnor med sig från Norge. Vallpojken kallades för “Stenbocken“ och detta smeknamn fick också ge namn åt frukten från hans träd.



Sankta Brita


 Sankta Brita Hållbarheten är god. I Värmland har den i källare hållit sig fint till efter jul. Täckfärgen är vackert röd, strimmig, täckande ca 2/3 av solsidan. Den får en blåaktig dagg vid trädmognaden i slutet av september. Grundfärgen blir gul vid mognaden.  Fruktköttet är vitt, saftigt och med utsökt arom, något påminnande om Mio och Oranie. ”År 1954 korsades den nya Alnarpssorten Mio som moder med fadersorten Cortland vilket resulterade i frukter. Kärnorna såddes ut och efter att fröplantorna gått igenom juvenilperioden började de bära frukt i början av 60-talet. Bland dessa observerades särskilt nr 5 i serien.
  Trädet och frukten bedömdes under flera år på Alnarp. De sista anteckningarna gjordes 1977 innan fältet röjdes. Trots att äpplena var mycket goda fick nummersorten inte godkänt. Anmärkningen var att den satte frukt i klungor och var relativt småfruktig. Äpplena hade kort stjälk och när de satt tätt tryckte de ut varann vilket medförde ett tidigt fruktfall. Dessa bedömningar gjordes med hänsyn till kommersiell fruktodling.
  Eftersom äpplena var utomordentligt goda enligt min smak räddade jag sorten från förintelse genom att ympa in den i ett träd på Alnarp. Ett träd skickades också för testning i zon 3, närmare bestämt till Lyckan som ligger vid Klarälven, ca 1,5 mil norr om Karlstad. Där finns nu sedan 1980 moderträdet av Sankta Brita ympat på den starkväxande grundstammen A2.”  

   

Dottevikinga

 Dottevikinga En vinterfrukt som mognar först i december/januari och som sedan är hållbar ända fram i mars. Grundfärgen är gröngul och solsidan har röda strimmor. Vita punkter förekommer över hela frukten. Köttet är fast med fin arom.
Ursprungsträdet finns i Dottevik i Arvika. Kärnsådden skedde på 1980-talet och sorten döptes av Jössebygdens trädgårdsförening 1990.

Värmlands paradisäpple

Värmlands paradisäpple En av de äldsta odlade sorterna i Värmland. Är en vinterfrukt med relativt god hållbarhet. Frukten är spetsig med ljusgul grundfärg, på solsidan livligt röd strimmighet. Har ofta stjälksvulst. Köttet är vitt med inslag av rött vid kärnhuset. Smaken är sötsyrlig med fin arom. Mognar i september - oktober och håller sig till efter jul.
Ursprunget är okänt men det anses att sorten var vanlig i odling i Värmland redan i början av 1800-talet.

Plantering av fruktträd

Ta god tid på er när ni ska plantera frukträd och gör ett bra förarbete det har ni igen många år framöver, Välj en väldränerad plats med lucker jord. Saknas dessa förutsättningar naturligt, får ni dränera och göra jordförbättring. Plantering av fruktträd görs enligt nedanstående skisser.

Håll öppen jord kring träden de första fem åren. Det är lagom att den öppna ytan får en diameter på en meter.


Plantering på lätta jordar:

Teckning: Tord Näslund

1.  Gräv en grop tillräckligt stor för att rotsystemet skall få plats.
2. Sätt ned uppbindningspålen i gropen och slå fast den i botten. Den skall inte vara högre än 60 cm till små träd och 90 cm för stora träd. Pålen skall stå på den sida som det vanligtvis blåser ifrån.
3. Sätt ned trädet. Fyll på jord, skaka trädet så att jord faller ner mellan rötterna. Se till att trädet kommer på rätt djup. (Som det tidigare stått i plantskolan). Fyll inte på med all jord direkt utan vänta med det tills efter vattning. Trädet skall stå 5-10 cm från uppbindningspålen.
4. Vattna grundligt. Låt vattnet sjunka undan. Fyll på resten av jorden och tryck till lätt, trädet skall stå stadigt.
5. Bind trädet vid pålen. Använd mjuka band t ex sadelgjord. Placera distansklots mellan påle och stam. Kontrollera uppbindningen under etableringstiden så att den inte lossnar eller skadar trädet. Ta bort uppbindningen när trädet rotat sig, efter ett till två år.

Plantering på tunga jordar:

Teckning: Tord  Näslund

1. Ta bort all vegetation på 1,5 x 1,5 m. Gör en grund försänkning i marken.
2. Sätt ned uppbindningspålen.
3. Ställ trädet intill pålen och fyll upp jord till den nivå trädet stått förut. Skaka och vattna ner jord mellan rötterna. Fyll på jord runt trädet så marken sluttar ifrån trädet. Utfyllnaden skall täcka större yta än den du avtäckt.
4. Vattna och bind upp som i exemlet ovan.

Nu är planteringssäsongen här!

En väl utförd plantering får till följd att växten snabbt rotar sig och börjar växa. Ju snabbare detta går desto mindre är risken för angrepp av skadegörare.

Tänk på följande:

Välj rätt planteringstidpunkt.

• Krukodlade växter kan planteras hela säsongen.
• Barrotsplantor planteras tidig vår eller sen höst.
• Barrväxter , rhododendron och andra vintergröna växter planteras på våren eller från mitten av augusti till mitten av september.
• Perenner planteras under samma period som de vintergröna växterna.
• Växter som har en härdighet som ligger på gränsen för din odlingsplats planteras på våren.
• Björk, ek, pil, poppel och bok bör vårplanteras.

Välj rätt planteringsdjup.

• Barrotsplantor planteras lika djupt som de stått i plantskolan.
• Förädlade rosor planteras med förädlingsstället 10 cm under jordytan.
• Klematis planteras med rotklumpen 10 cm under jordytan. Lägg grov sand kring rothalsen. Detta minskar risken för angrepp av svampsjukdomar.
• Krukodlade växter planteras med jordklumpen 2-3 cm under jordytan.
• Växter med jordklump planteras med jordklumpen 2-3 cm under jordytan.
• Fruktträd planteras alltid med förädlingsstället ovanför jordytan.

Hantera rotsystemen på rätt sätt

• Snurra inte ihop rotsystemet på barrotsplantor, utan bred ut rötterna i planteringsgropen. Långa rötter kan kortas in något.
• Låt inte rötterna på barrotsplantor torka ut innan plantering. Ställ dem gärna i en hink med vatten några timmar innan de planteras.
• Är växten krukodlad, kontrollera att grova rötter inte börjat snurra runt på insidan av krukan. Är rötterna snurrade ska du klyva rotklumpens botten och vända isär den vid planteringen. I lindriga fall kan du snitta ytligt med en kniv i klumpen.
• Växter med rotklump sänker du ner i en hink med vatten innan plantering så att de får dra åt sig vatten.

Vattning

• Plantera aldrig växter som är torra utan att först vattna upp dem.
• Vattna rikligt i samband med planteringen.
• Luckra ytan efter vattningen för att minska avdunstningen.
• Vid torr väderlek skall du vattna nyplanterade växter ett par gånger i veckan.
• Vattna ordentligt när du vattnar så att växten får en riktig rotblöta.

Håll rent från ogräs

• Kring nyplanterade växter hålls jorden öppen de första åren. Alternativet är att du använder någon sorts marktäckning som t ex svart fiberduk, tidningar eller gräsklipp. Viktigt är att gräsmattan inte får växa in till plantan.

Gödsling

• I samband med planteringen är det lämpligt att göra en grundgödsling. Detta innebär att du blandar in gödsel i samband med att du gör iordning planteringsytorna. Naturgödsel som t ex kogödsel passar alldeles utmärkt till grundgödsling. Välj gödsel som är något förmultnad ("brunnen"). Kompostjord är också en bra grundgödsling.

Prova att odla i djupbädd!

Det vill inte komma loss riktigt ute. Det är kallt å tjurigt ute så här i Värmland är det nog inte så  många som sått i grönsakslandet ännu. Ni har fortfarande chansen att testa att odla grönsaker i djupbädd. Odling i djupbädd ger växterna större möjlighet att få ett välutvecklat rotsystem vilket gynnar näringsupptagningen och tillväxten. Jordtemperaturen höjs i bädden och man säger att odling i djupbädd är som att flytta en-två odlingszoner söderut.

Teckning: Tord Näslund

Så här anlägger du en djupbädd:

• Välj en plats i trädgården där det inte är skugga och inte några fleråriga ogräs som kvickrot eller tistel.
• Märk ut var djupbädden ska vara. Gör den max 1,5 meter bred och av valfri längd. Tänk på att du aldrig skall gå uppe i en djupbädd. Du skall alltså kunna nå att så och rensa i bädden från sidorna. Ta bort ev grässvål inom den markerade ytan.
• På den markerade ytan tillför du ett 20 cm tjockt lager med kompost, naturgödsel, torv, multnad halm, trädgårdsavfall, löv och annat organiskt material.
• Gräv och blanda så att bädden blir 50 cm djup. Oftast hamnar hälften av djupbädden ovanför och hälften under den tidigare markytan. Tryck till sidorna så att de får en lutning på ca 45 grader.
• Bäddarna skall ligga på samma ställe år från år och du skall aldrig gå i dem. Tillför nytt organiskt material till bädden varje år.
• När bädden är färdig är det bara att så och plantera ut plantor som vanligt.

Lycka till!

　

Snart exploderar det i trädgårdarna

Jag riktigt känner hur det bara väntar på värme och att få explodera i grönt och blom i trädgårdarna. Dagens tur till stadträdgården här i Karlstad gav en del fina exempel på knoppar på väg att slå ut!

Bland mina favoriter är alla ludna vackar knoppar på diverse magnolior...

Buskpionerna är också vackra nu...

För att inte tala om kastnjeviden...

och den Manchuriska strimlönnen...

Snart kommer funkiorna...

Blommade gjorde bland annat porslinshyacinterna...

och prydnadskörsbäret 'Accolade'