Det är spännande att ympa fram på vårkanten och allra lättast är det att göra en barkymp i ett äppelträd. Hur du ska gå till väga kan du läsa om lite längre ner på sidan. Vill du prova på att ympa så är det hög tid att skaffa ympris nu. Prata med grannen eller någon bekant som har en bra äppelsort som du vill ha in i din trädgård. När du ska ta ympriset håller du dig till följande punkter:
- Kom ihåg att ta ympkvistar i mars till början av april när träden är i vila
- Ta välutvecklade fjolårsskott av den sort du vill ha
- Se till att bara ta ympkvistar från friska träd i god tillväxt
- Skär till ympriset i 30-40 cm långa bitar.
- Vira in kvistarna i plastfolie och förvara i en snödriva på skuggig plats eller i kylskåpet inte i frysen
- Är det äldre grenar som du ska ympa på skäres dessa tillbaka till cirka 15 cm utanför ympstället i mars månad
- Ympningen görs sedan när knopparna sväller i början av maj
Prova att ympa i vår!
Ympning är ett sätt att vegetativt, med växtdelar, föröka växter. De flesta fruktträd som säljs i plantskolorna är inte rotäkta utan består av två olika individer, en grundstam och en sort. De två individer har förenats genom ympningen. Ympning används till förökning av många olika växter men här kommer vi att behandla ympning av äppelträd.
Varför ympa?
Det finns många olika anledningar till att ympa:
· Föröka en viss äpplesort
· Fler sorter i samma träd
· Byta ut den sort vi har i ett träd
· Spännande och roligt
Förökning:
Om vi sår ut kärnor från ett äpple kommer dessa kärnor att, om de gror, ge upphov till nya sorter. Vi kan alltså inte föröka äppelsorter vi vill behålla med hjälp av kärnor utan måste föröka dessa vegetativt för att behålla arvsanlagen intakta.
Fler sorter:
Genom att få in fler sorter i ett träd kan vi utnyttja utrymmet i en liten trädgård på ett bra sätt. Vi kan ha både sommar-, höst- och vinterfrukt i samma träd. Det finns färdigympade familjeträd med flera sorter att köpa i plantskolorna. Genom att få in fler sorter i en trädgård så gynnas pollineringen och därigenom fruktkvalitén. Äpplen är korspollinerare och en äppelsort kräver pollen från en annan äpplesort för att frukten skall kunna utvecklas.
Byta ut sorten:
Ibland finns det träd i trädgården som är av en sort som man inte tycker smakar bra eller som angrips av svampsjukdomar varje år osv. Det kan då vara en god ide att byta ut sorten genom att ympa i trädet.
Spännande och roligt:
Det är både spännande och fascinerande att se att det faktiskt fungerar när man ympar i träden.
Ympris
För att lyckas med ympningen krävs friska träd att ympa i samt ett friskt och bra ympris av den sort man vill ympa in, dessutom behövs en bra kniv, ympvax, noggrannhet och lite tur med väderleken.
Ympriset tas av kraftiga ettåriga skott med väl utvecklade knoppar. Ettåriga skotten hittar man längst ut på grenarna, det är alltså fjolårets tillväxt som man tar vara på. Det är lämpligt att skära ympriset under februari - mitten av april. Tänk på att aldrig ta ympkvistar från sjuka träd. Efter det att man skurit ympriset skall detta förvaras fram till ympningen som sker i maj (barkympning). Förvara riset i snön på skuggig plats, gräv ner det i sand, jord eller torv alternativt förvara det i kylskåpet inslaget i fuktigt hushållspapper och plastfolie. Ta fram ympriset kvällen innan det skall användas och skär nya snittytor och ställ det i vatten över natten.
Barkymp
Den enklaste ympningsmetoden är barkymp och utförs när träden savar ordentligt. Normalt barkympar man i mitten av maj. För att vara säker kontrollerar man trädet ifråga genom att skära ett snitt i barken ända in till den hårda veden. Försök sedan att lossa barken från veden. Har man hamnat rätt i tiden så släpper barken lätt och veden är fuktig av sav.
Barkympningen görs på lite grövre grenar och om trädet är nersågat tidigare så kapar man ytterligare en liten bit när man skall ympa så att men får färska snittytor. Sedan är det dags att ympa.
1 Skär först till ympkvisten. Lägg ett fyra - fem centimeter plant snitt (se bilden). Det skall finnas en knopp mitt emot snittet. Kapa sedan ympkvisten så att den får en längd med tre - fyra knoppar kvar. Ta aldrig på snittytan!
2 Skär ett snitt i den gren där ympkvisten skall sättas in. Skär i grenens längdriktning. Lossa försiktigt på barkflikarna.
3 Stoppa in ympkvisten innan för barkflikarna. Stick ned kvisten så långt att endast några mm av snittytan på ympkvisten sticker upp ovanför den avsågade grenen.
4 Sätt ev. in fler ympkvistar av samma sort i grenen. Hur många som sätts in bestäms av grenens grovlek. Ett riktvärde kan vara att sätta in ympkvistarna med 4-5 cm mellanrum
5 Bind sedan kring stammen med t.ex. Bast eller el-tejp så att ympkvistarna hålls på plats. Är barken grov kan det vara svårt att binda och då är det ett alternativ att slå i nubb genom barken i anslutning till ympkvistarna.
6 Stryk ympvax eller Lac Balsam på alla snittytor.
7 Fåglar kan ibland ställa till problem genom att sätta sig på ympkvistarna som bryts av. Det problemet löser man enklast genom att binda fast några pinnar som sticker upp ordentligt ovanför ympkvistarna.
8 Är det varm väderlek är det bra att skydda ympkvistarna med en papperstrut av t.ex. smörgåspapper. När bladen börjar utvecklas på ympkvisten tas pappersstruten bort.
Vädret har stor betydelse för att ympningen skall lyckas. Om det är kallt och regnigt väder på gång så är det bättre att vänta några extra dagar och avvakta varmare väder.
Under sommaren får man vara observant på bindningen och snittar med en kniv loss den.
Beskärning
Beskärning av ympkvistarna blir inte aktuellt förrän följande vår. Man väljer ut vilken av ymparna som skall få utvecklas och kortar in den med ca 1/3. De övriga kvistarna kortas in hårdare men lämnas kvar på grenen eftersom de har stor betydelse för att grenens snittyta skall vallas över ordentligt. Efter ytterligare något år har i regel ympen vuxit till och behandlas beskärningsmässigt som en vanlig gren.
När snittytan på grenen är helt övervallad kan "reserv ymparna" tas bort helt. Det är viktigt att bara en av ymparna på varje gren får utvecklas till en ny gren.
Text: Per Brunström
Foto: Tord Näslund
